Punka!

Nej det här var inte roligt ser ni. Jag körde glad i hågen hem från jobbet i eftermiddags och stannade vid ett rödljus när han bakom började vifta med armarna och ropa nånting till mig. Visade sig att jag hade punktering på vänstra bakdäcket. Eftersom jag är tjej (det kanske är en dålig ursäkt..) så fick jag panik och visste inte vad jag skulle göra. Chansade på att det gick att fortsätta köra ett tag, fast långsamt, medans jag ringde bageriet och pratade med mjölkillen som var där och levererade. Han tyckte jag skulle stanna längs vägen och byta däck. Det tyckte inte jag var den ultimata idén. Var även osäker på om jag hade ett reservdäck i bilen (är fortfarande osäker). Ringde Liams pappa, inget svar. Ringer Liams mamma. Vi diskuterar fram och tillbaks och kommer fram till att jag svänger in på en tapp och ser om jag kan fylla upp tillräckligt med luft så jag kan ta mig till en däckfirma. Pumpen funkar inte. Det är minus 25 ute, fingrar, tår och näsa fryser till is. Jag frågar personalen om de ka hjälpa mig. De får inte gå utomhus. Frågar i desperation en man i kön. Han följer med mig och säger att det är nåt fel på pumpen, men lyckas tillslut få fram lite luft och jag fyller upp däcket litegrann tills det slutar funka igen. Känner mig som en istapp. Går in på tappen och köper en hamburgare i påse som man micrar själv, jätteäcklig. Köper en varm choklad och skvallertidning medan jag väntar på Liams mamma och syster. Efter ett tag så kommer de och vi fyller upp däcket med lite mer luft, och kommer tillslut iväg till däckfirman. Stor lättnad när det bara tar 40 minuter att fixa! Jag sitter och pratar med den trevliga mannen som jobbar där. Han får reda på att det var en skruv i däcket. En skruv!! Mer lättnad över att det inte var jag som kört oförsiktigt eller förstört ytterligare genom att köra på det. Pratar lite mer om giriga och slarviga snickare i Alberta som lämnar skruvar på marken, händer hela tiden. Har tydligen att göra med boomen. För mycket oljepengar här. Tackar så mycket. Kommer hem och tar en lång, varm dusch och det var historien om en tjej som inte kan någonting om bilar men som lär sig en nyttig lärdom.

Här har vi gamla Bettan. Som nog inte är intressant för nån annan än kanske min pappa. Möjligtvis.