Trött.

Allt känns lite svartvitt nu. Har pratat med immigrationen igen och det är så himla krångligt. Det är så svårt att veta vad man behöver göra, och när man ringer,efter man har stått i kö i en halvtimma, så får man antingen en snipig tant eller en fransk som oftast är snäll, men svår att förstå (lite konstigt att jag pratar bättre engelska än en tredjedel av landets befolkning eller hur stort Quebec nu är) Skulle helst vilja ge upp, men vill inte heller bli utkastad. Som det är nu kan jag inte lämna landet. Även fast jag inte trodde att jag skulle kunna komma hem till jul, så är det spikat nu. Det blir min första kanadensiska jul. Hoppas på en stor kalkon.
Imorgon åker Liam till Edmonton till fredag, så jag ska nog sova hela kvällen, efter jag har ansökt om ännu ett jobbvisum eftersom de andra inte räcker såklart.

Grattis på namnsdagen förresten, Adde-padde!